Volvo, Scania, SKF, Sandvik och Atlas Copco.
Det är företag som många förknippar med svensk industri. Deras produkter säljs över stora delar av världen och deras varumärken är välkända långt utanför Sveriges gränser.
Men bakom de stora namnen finns en betydligt mindre synlig del av svensk industri.
Det är företagen som tillverkar komponenten inuti maskinen. Verktyget som används för att producera den. Givaren som övervakar processen. Den specialbearbetade detaljen som måste hålla en viss tolerans. Hydrauliken, tätningen eller styrsystemet som slutkunden kanske aldrig ens vet vem som har tillverkat.
En svensk komponent kan passera flera företag och landsgränser innan den till slut hamnar i en bil, maskin eller produkt på andra sidan världen.
Det är den osynliga delen av svensk exportindustri.
Sverige exporterar betydligt mer än färdiga produkter
När man pratar om export är det lätt att föreställa sig en färdig lastbil eller industrimaskin som lämnar Sverige.
Verkligheten är betydligt mer komplex.
Moderna industriprodukter består ofta av komponenter och system från ett stort antal specialiserade leverantörer. Företaget vars logotyp sitter på slutprodukten behöver alltså inte ha tillverkat särskilt många av delarna själv.
Det skapar en industri bakom industrin.
Svenska företag levererar bland annat bearbetade metalldetaljer, elektronik, hydraulik, verktyg, automationslösningar och andra komponenter som byggs in i större system.
SCB:s statistik visar hur viktig tillverkningsindustrin fortfarande är för svensk utrikeshandel. Över 60 procent av Sveriges varuexport 2023 kunde kopplas till företag inom tillverkningsindustrin.
Men export är långt ifrån något som bara de största industrikoncernerna ägnar sig åt.
Man behöver inte vara Volvo för att exportera
En av de mest intressanta egenskaperna hos tillverkningsindustrin är att ett företag kan vara litet i Sverige men ändå ha hela världen som potentiell marknad.
Förklaringen är ofta specialisering.
Ett företag som tillverkar en vanlig standardprodukt konkurrerar med ett stort antal andra aktörer. Ett företag som däremot har blivit riktigt bra på en mycket specifik komponent, tillverkningsmetod eller teknisk lösning kan möta betydligt mindre konkurrens och kunderna behöver inte finnas i närområdet.
En verkstad med några få anställda kan exempelvis leverera en specialbearbetad komponent till en maskintillverkare i Tyskland.
Ett mindre teknikföretag kan utveckla en sensor som används av kunder i flera europeiska länder. En svensk underleverantör kan bli specialist på en detalj som behövs i tusentals produkter varje år.
Statistiken bekräftar att export inte bara är en storföretagsfråga.
Enligt Tillväxtverkets statistik om internationalisering hade 37 procent av svenska små och medelstora företag inom tillverkning exporterat under 2023.
För samtliga branscher var motsvarande andel 14,8 procent.
Även bland företag med bara 1–9 anställda förekommer export – där var andelen 14,4 procent.
Att vara bäst på något litet kan vara en stor affär
Svensk tillverkningsindustri har länge byggt mycket av sin konkurrenskraft kring tekniskt kunnande och specialisering.
För ett mindre företag kan det vara en fördel.
Det är svårt att konkurrera med globala industrikoncerner genom att försöka tillverka samma produkter billigare. Däremot går det att konkurrera genom att lösa problem som kräver särskild kompetens.
Det kan handla om extrem precision.
Ett ovanligt material.
En komponent som måste tåla värme, vibrationer eller stora belastningar.
En avancerad ytbehandling.
Eller förmågan att tillverka små serier med mycket höga kvalitetskrav.
Ju mer specialiserad produkten är, desto mindre relevant kan det geografiska avståndet till kunden bli.
Om bara ett fåtal företag kan leverera det kunden behöver kan en leverantör i Småland vara mer intressant än en konkurrent några kilometer från kundens fabrik.
Från den första exportordern till en ny marknad
Men det finns en viktig skillnad mellan att sälja utomlands och att faktiskt etablera sig på en utländsk marknad.
Den första exportaffären kan ibland uppstå genom en befintlig kund, en mässa, en rekommendation eller en direkt förfrågan.
När försäljningen börjar växa förändras frågorna.
Ska företaget sälja direkt från Sverige eller arbeta med en lokal distributör?
Behövs lokal försäljning och service?
Hur ser konkurrensen ut?
Vilka regelverk gäller?
Hur köper kunderna in den här typen av produkt?
Det som fungerade på hemmamarknaden behöver inte automatiskt fungera i Tyskland, Frankrike eller Storbritannien.
För företag som vill gå från enstaka exportaffärer till en långsiktig internationell närvaro blir därför en genomtänkt marknadsinträdesstrategi viktig.
Valet av försäljningskanaler, lokal närvaro, partners och distribution behöver anpassas efter både marknaden och den egna verksamhetens resurser.
Internationalisering handlar med andra ord inte bara om att hitta någon som vill köpa produkten.
Det handlar om att bygga en struktur som gör att den går att sälja igen och igen.
En komponent kan resa längre än man tror
Globala leverantörskedjor gör dessutom begreppet ”svensk exportprodukt” betydligt mer komplicerat än det först verkar.
Föreställ dig en komponent som tillverkas av en svensk underleverantör.
Den skickas till en systemleverantör i Tyskland, där den byggs in i en större enhet.
Systemet levereras sedan till en maskintillverkare i Frankrike.
Den färdiga maskinen säljs slutligen till en kund i Kanada.
Den svenska tillverkaren syns kanske aldrig på slutprodukten.
Men utan komponenten hade produkten inte varit densamma.
Samma sak sker naturligtvis åt andra hållet. Svenska fabriker är beroende av komponenter, råvaror, elektronik och system från internationella leverantörer.
Tillverkningsindustrin är därför mindre ett antal isolerade nationella industrier och mer ett nätverk där företag i olika länder är beroende av varandras specialistkunskap.
Den svenska industrin som aldrig hamnar på reklamaffischen
De stora svenska industriföretagen förtjänar sin plats i rampljuset. De sysselsätter många människor, investerar stora summor i utveckling och står för betydande exportvärden.
Men de berättar inte hela historien.
Bakom dem finns verkstäder, komponenttillverkare, teknikföretag och underleverantörer som sällan blir kända utanför sin egen bransch.
Vissa har hundratals anställda.
Andra har tio.
Några är världsledande på något som de flesta människor aldrig har hört talas om.
Och kanske är det just där en del av styrkan i svensk tillverkningsindustri finns.
Man behöver inte tillverka hela maskinen för att nå världsmarknaden.
Ibland räcker det att tillverka den lilla delen som världen inte klarar sig utan.
