Livsmedelsproduktion är beroende av kontinuerlig elförsörjning i betydligt fler delar av verksamheten än själva produktionslinjen. Kyl- och frysanläggningar, pumpar, ventilation, styrsystem, transportörer och automatiserade processer behöver fungera samtidigt för att produktionen ska kunna fortsätta under kontrollerade former.
Ett längre strömavbrott kan därför få konsekvenser långt efter att elförsörjningen har återställts. Råvaror och färdiga produkter kan behöva kasseras, pågående batcher kan förstöras och temperaturstyrda processer kan behöva valideras på nytt. För verksamheter där kylkedjan är central blir reservkraft därför en del av den tekniska riskhanteringen.
Kylkedjan kan inte betraktas som en enskild last
Vid dimensionering av reservkraft är det lätt att fokusera på kylmaskinernas installerade effekt. Kompressorer behöver el, men det gör även cirkulationspumpar, fläktar, styrsystem, ventiler och övervakning. Om exempelvis styrningen för kylsystemet faller bort kan kylproduktionen påverkas även om själva kompressorn fortfarande kan försörjas.
EU:s regler för livsmedelshygien betonar betydelsen av att kylkedjan upprätthålls för livsmedel som inte kan lagras säkert vid omgivande temperatur. För verksamheter inom livsmedel och läkemedel behöver därför reservkraft för medicin och livsmedel dimensioneras efter hela den kritiska processen och inte enbart efter enskilda maskiners märkeffekt.
Startströmmar påverkar dimensioneringen
Kyl- och frysanläggningar innehåller ofta relativt stora elmotorer. När kompressorer, pumpar eller fläktar startar kan belastningen tillfälligt bli betydligt högre än under normal drift.
Det innebär att ett reservkraftverk som på pappret klarar den kontinuerliga effektförbrukningen ändå kan få problem när flera motorer startar samtidigt. Spänningsfall eller frekvensvariationer kan i sin tur påverka PLC-system, kontaktorer och känslig elektronik.
En belastningsanalys bör därför bland annat omfatta:
- kontinuerlig effektförbrukning
- startströmmar från motorer och kompressorer
- vilka laster som kan startas sekventiellt
- vilka processer som måste återstarta omedelbart
- vilka delar av produktionen som tillfälligt kan kopplas bort.
Produktionen kan vara känsligare än kylrummet
Bryggerier, mejerier, slakterier, bagerier och annan processindustri kan ha produktion där ett avbrott mitt i processen leder till kassation eller komplicerad återstart. Pumpar, blandare, värmebehandling, ventilation och processstyrning kan därför behöva ingå i samma reservkraftslösning.
Det är också viktigt att analysera vad som händer när ordinarie nät återkommer. Utrustningen bör inte nödvändigtvis starta samtidigt. En definierad återstartssekvens minskar risken för höga effekttoppar och nya driftstörningar.
Stationärt, inbyggt eller containerbyggt?
Hur reservkraften byggs beror på anläggningens storlek, tillgängligt utrymme och hur verksamheten är organiserad. Ett fast installerat aggregat i ett teknikutrymme kan vara lämpligt när det finns utrymme för ventilation, avgassystem, bränslelösning och serviceåtkomst.
I andra anläggningar kan containerbyggda elverk vara ett alternativ. Motor, generator, styrsystem, kylning och bränslelösning kan då samlas i en separat enhet utanför produktionsbyggnaden. Det kan vara särskilt relevant vid utbyggnader eller där reservkraft ska kompletteras utan större ingrepp i befintliga lokaler.
Drifttiden måste planeras i förväg
Tankvolym och bränsleförbrukning behöver därför bedömas utifrån hur länge verksamheten ska kunna fungera utan ordinarie nät. För livsmedelsproduktion kan ett längre avbrott innebära att kylning behöver upprätthållas även om själva produktionen stoppas.
Vid längre reservdrift behövs dessutom en plan för bränslepåfyllning. Transporter, åtkomst till anläggningen och ansvar för beställning och påfyllning behöver vara förberedda innan ett avbrott inträffar.
Provning
En reservkraftslösning bör inte bara provas genom att aggregatet startas utan belastning. Det behöver verifieras att anläggningen faktiskt kan ta över de prioriterade lasterna, hantera startförlopp och hålla stabil spänning och frekvens över tid.
Vid ett driftprov går det samtidigt att kontrollera att:
- nätövervakning och automatisk start fungerar
- kritiska laster kopplas in i rätt ordning
- kyl- och processutrustning fungerar på reservkraft
- larm och övervakning skickar rätt signaler
- återgången till ordinarie nät sker kontrollerat.
Reservkraft blir en del av produktionssystemet
I en modern livsmedelsanläggning bör reservkraft inte betraktas som fristående utrustning som enbart används när elnätet försvinner. Den behöver dimensioneras tillsammans med kylsystem, produktion, styrning och verksamhetens rutiner för störningar. Kritiska laster måste identifieras, startsekvenser planeras och drifttiden anpassas efter de konsekvenser ett längre avbrott kan få.
När reservkraften behandlas som en integrerad del av anläggningens tekniska infrastruktur blir det också möjligt att prova och dokumentera funktionen innan ett verkligt strömavbrott inträffar.
